Smilla snackar om att hon är den eviga sommarmänniskan. Jag kan inte annat än instämma. Jag fryser jämt, burr är mitt vanligaste tillstånd såhär års. Jag gillar vintern, jag älskar skidresor och julen men temperaturen och min kropp vill inte samarbeta, även om jag gillar vintern på en mental nivå.

Den här härliga vårkampanjen på Luisaviaroma tilltalar mitt estetiska öga en vinterdag som denna. Vilken färgkavalkad.

En till arbetsdag avklarad. Nu drar jag till Vardagsrummet på en liten fest och firar av modeveckan med Minna P, Agnes B och Asrin. Försökte sminka mig lite sådär svart och fashionkyligt. Men det blir bara som det alltid blir. Jag ser ut att inte ha nåt smink alls. Och killiga ögon har jag också.

Ciadiciao!

Sven kom på att surdegen är för 2010-talet vad Tamagotchin var för 90-talet. Surdegshysterin tycks inte ha något slut här i svealand. När hipstersen åker på yogaläger till Laos lämnar de in sin surdeg på hotell. Lillen ska matas, pysslas om och hållas vid liv.

För att trotsa dagens trend bakade jag ett alldeles vanligt valnötsbröd som var klart på 40 min. Och gott blev det. Med lite sallad till.

Lyssnar just nu på denna låt på repeat. Bra för ens kreativa ådror att börja strömma ordentligt såhär under den mest medelmåttiga dagen på veckan.

Härlig video dessutom. Liknar min sommar 2011. Hoppas att 2012 blir lika fin och lika fylld med fantastisk musik. Som det ser ut nu lär det väl bli tre festivalbesök igen. Peace & Love, Ruisrock och Flow.

Det här är det jag hann se av Paris. Modemässa, Minna och fantastisk parisisk lägenhet. Behöver ni boende i Paris nån gång för en billig peng, hör av er, jag känner nämligen en härlig tjej som gärna hyr ut sin åt bekanta och deras vänner. Har aldrig behövt bo på hotell i Paris utan alltid fått ta del av den fina atmosfären i härliga lägenheter. Staden Paris hann jag göra i 5 timmar. Men det räckte ganska långt. Det tyckte mina fötter i alla fall.

Tittade på Cast away och funderade på hur mycket bättre jag skulle klara mig på en öde ö tack vare alla säsonger Robinson jag plöjt igenom. Är ganska övertygad om att världen blev liiite bättre på att överleva sen Robinson uppfanns.

Jag träffade förresten Tom Hanks kompis Wilson i egen hög person i somras.

När jag har för mycket på gång har jag inte tid att blogga, och när jag inte har något på gång har jag inget att blogga om. Jag e värdelös på det här. Hur lyckas ni?

Dag två.Tre mässor avklarade, torr i munnen, sjuk rygg och ett par fötter som skriker efter fotbad.



Kände mig lite ensam på hotellrummet, men som tur fick jag hälsa på en halshuggen Sven.

Inte mycket sömn i natt, taxin hämtade mig fyra och så bar det av till Arlanda. Flyg till Berlin och direkt på modemässorna för att jobba. Bread & Butter, Premium och Seek är tre mässor som ordnas samtidigt. Mässhallen är en flygplats, eller ja, gammal flygplats så det är lite speciell setting. I check-inen checkar man i på mässan. Vid väskbanden lämnar man in sin väska. Och informationstavlorna informerar om dagens händelser.





Guten Morgen!

På nyåret fick samtliga 18 gäster skriva nyårslöften i ett anteckningsblock. Man kunde även ge löften åt andra, och anteckna dem. Små tips på hur man kan bli en bättre människa 2012. Senare på kvällen kom någon på den genialiska idén att vi skulle klippa dem till små remsor, lägga dem i en hatt och så gick Jud runt och lät folk prova sin lycka och plocka ett.

Livsnjutaren Sven fick (till våra mer pedantiska vänners förtvivlan) löftet "live like there's no tomorrow". Man kanske borde säga hjälp.

Jag fick...ja, just det ja. Vad fick jag?

Blev iaf påmind otaliga gånger av mina vänner att jag MÅSTE bli bättre på att svara i telefon och komma ihåg att svara på SMS. Med tanke på att jag inte ens minns vilket löfte jag fick i löfteslotteriet kommer det nog inte gå så bra. Igen. Minns ni det här inlägget?

Glömmer och Yrer